Överdrivna kapitalkrav riskerar hämma framtida tillväxt

Försäkringsbolag bidrar med riskkapital till bland annat små- och medelstora företag. Kraftigt höjda kapitalkrav tvingar försäkringsbolag till mindre riskfyllda placeringar. Det minskar tillgången på riskkapital i samhället vilket riskerar att innebära lägre investeringar och minskade möjligheter till långsiktig tillväxt. Det visas i en rapport om de makroekonomiska effekterna av höjda kapitalkrav i den europeiska försäkringssektorn som publiceras i dag.

Våren 2009 antogs ett ramdirektiv inom EU för ett nytt solvens­system inom försäkring, det s k Solvens II. Försäkringsbranschen är mycket positiv till direktivet, som bygger på att bolag ska ha ett eget kapital som motsvarar dess nettoriskexponering. I kölvattnet av finanskrisen har dock de europeiska tillsynsmyndigheterna föreslagit detaljregler för genomförandet som skulle innebära en höjning av kapitalkraven i försäkringsbolagen med upp till 75 procent jämfört med tidigare bedömningar. Denna uppskattning görs i rapporten Why excessive capital requirements harm consumers, insurers and the economy, framtagen av CEA, den europeiska branschorganisationen för försäkringsindustrin. 

– Det finns en tendens att i finanskrisens kölvatten dra hela finanssektorn över en kam och höja kapitalkraven i försäkringsbolag med de argument som gäller i banksektorn. Men man ska komma ihåg att försäkring inte alls har samma risker som en bank har, därför kan inte samma regler gälla för försäkring, säger Christina Lindenius, vd på Försäkringsförbundet, en av dem som tagit initiativ till rapporten.

Kraftigt höjda kapitalkrav ger flera negativa effekter. För konsumenter och företag kommer försäkringar att bli dyrare, och därmed stiger priset på praktiskt taget alla investeringsprojekt i ekonomin. Dessutom kan det bli svårare att försäkra vissa typer av risker. Höjda kapitalkrav innebär en förskjutning mot mindre riskfyllda placeringar hos försäkringsbolagen, vilket främst får tre effekter på samhällsekonomin:

För det första kommer bolagen att behöva minska sina investeringar i aktier samt företags- och bankobligationer. Detta begränsar tillgången till kapital i näringslivet, vilket bland annat kommer att drabba små och medelstora företag. Det leder till minskade investeringar och lägre tillväxt om inte andra typer av investerare kan täcka bortfallet från försäkringsindustrin.

För det andra tvingas försäkringsbolag koncentrera sina investeringar till statsobligationer. Detta går emot den grundläggande idén med försäkring, nämligen att sprida risk.

För det tredje kommer den förväntade avkastningen på försäkrings­bolagens investeringar att bli lägre. Detta kommer att drabba kunder i form av högre premier och lägre pensioner.

– Redan hotet om höjda kapitalkrav är tillräckligt för att försäkringsbolagens placeringsstrategier ska påverkas. Detta är mycket olyckligt eftersom den ekonomiska återhämtningen behöver all skjuts den kan få och bristen på riskkapital fortfarande är stor, säger Christina Lindenius.

Försäkringsbranschen anser att beslutsfattarna i EU ska hålla sig till intentionerna i ramdirektivet för Solvens II. Annars hindras försäkringsbolagen i sin samhällsviktiga funktion att fördela risk och den framtida tillväxten riskerar att hämmas.

Rapporten Why excessive capital requirements harm consumers, insurers and the economy finns på Försäkringsförbundets webbplats:

http://www.forsakringsforbundet.se/

För ytterligare information, kontakta kommunikationschef Anette Granberg, 070-280 27 73.