Då den politiska miljön tvingas erkänna att man inte kan bortse från fysiska lagar, kommer sannolikt viljan att skattefinansiera meningslösa vindkraftverk att dala. Det kommer att bli svårt att få genomslag för ökande bidrag.

”Vindkraften är central i utvecklingen mot en hållbar ekonomi” [1]

En kraftkälla som inte kan slås på ”on-demand” utan bara slås av ”on-supply” är ohållbar. Ekonomiskt sett kräver vindkraften ständigt bidrag för att gå runt. Bidragen baseras till största delen på fossilkraft, 60% i Sverige, dvs. privatkonsumenter och småföretagare måste åka bil, värma upp hus, äta, dricka, arbeta, resa, ha barn i skola, ta del av vård och omsorg, etc., för att kunna finansiera bidraget i form av el-certifikat. Ju mer vindkraftel som produceras desto större blir bidraget. Ju fler vindkraftverk som byggs desto mer ökar användningen av fossilkraft till bidrag åt vindkraftverk i Sverige - inte tvärtom, eftersom vindkraftel endast kan ersätta vattenkraftel i Sverige. Bidraget betalas dessutom ut baserat på producerad mängd vindkraftel. För att all ny vindkraftel skall kunna nyttogöras måste en massiv utbyggnad ske av de fyra skyddade älvarna. Detta gör bidraget till vindkrafselen än mer tärande för samhället och naturen. Utan en massiv utbyggnad av reglerkraft i Sverige kan endast 12 TWh per år vindkraftel producerad i skog nyttogöras medan bidrag betalas för all producerad el-mängd, 30 TWh [2]. Av producerad dansk vindkraftel kan jämförelsevis endast hälften nyttogöras [3], [4].

”Idag är vindkraften ekonomiskt konkurrenskraftig gentemot annan ny elproduktion”

En analysform som använder investeringskostnad dividerad med årsproduktion av vindkraftel, investeringskostnad / årsproduktion, är felaktig då den inte beaktar livslängden för anläggningen. Korrekt beräkningsmetod är (årlig investeringskostnad jämte kapitalkostnad samt kringkostnader som fundament, försäkringar, kablar, vägar, skrotning, underhåll, vägar, återställande av naturen samt skadestånd till grannarna för sänkta fastighetsvärden) / (årsproduktion av vindkraftel). Vindkraftverk i skog beräknas ha en livslängd om 15 år p.g.a. turbulens. På Gotland sprängdes ett vindkraftverk efter 15 år samt ersattes av ett annat vindkraftverk där. Även andra vindkraftverk på Gotland togs ned efter 15 år På Öland begär prospektörer att få byta ut vindkraftverk redan efter 12 år. Med vindkraftverksindustrins felaktiga analysform blir vattenkraftselen den i särklass mest kostsamma eftersom vattenkraftverk har en hundrafemtioårig livslängd. I själva verket kostar vattenkraftselen en tiondel så mycket som vindkraftel gör. Spansk vindkraftel kostar ca 95 öre per kWh att producera. I Spanien finns en installerad effekt om ca 15000 MW med en årlig produktion av ca 28000 GWh = ca 28 TWh eller tämligen lika stor mängd vindkraftelenergi som planeras från vindkraftverk i Sverige 2020 [5].

”Vindkraftel – vår nästa exportframgång!

Ordet ”vår” bör definieras eftersom det inte gäller Sverige som land eller livsmiljön i Sverige utan vindkraftverksindustrins exportframgång i Tyskland och Danmark. Danmark lär exportera sitt vindkraftöverskott till Sverige till underpris, helt gratis fem (5) av 14 dygn under hösten 2009 [6], [7]. Skillnaden mellan marknadspris och underpris är en reglerkraftkostnad som Danmark måste betala för att den intermittenta vindkraftexporten skall kunna regleras av svensk vattenkraft. Skillnaden mellan vindkraftelproduktion och elkonsumtion är ett uttryck för akut överskottsintermittens. Akut överskott i elproduktion får jordas bort eftersom vindel inte kan exporteras ”on supply” eller lagras (överskottproblemet). Det är vidare på bekostnad av svenska bidragsbetalare som export av vindkraftel kommer att kunna ske. Vindkraftelen kommer att få skänkas bort eller att få säljas till underpris. Detta är ingen exportframgång utan snarare en exportmotgång, som drabbar den svenska nationalekonomin i och med att vindkraftverken importeras och därmed ger ringa sysselsättning i landet.

Investeringskostnaden för 8760 vindkraftverk i skog kan beräknas till 400 Mkr [8]. Kapitalkostnaden under 15 år vid 6% ränta är 200 Mkr medan kostnaderna under 15 år för fundament, försäkringar kablar, vägar, reglerkraft, skadestånd för värdeminskning hos grannfastigheter, skrotning, underhåll, vägar, återställande av naturen, etc., mycket överslagsmässig är 200 Mkr. Bidraget el-certifikat under 15 år inklusive diverse till vindkraftverksindustrin, kommuner, myndigheter, etc. riktade bidrag kan beräknas till 200 Mkr. Totalkostnad blir således en (1) bdkr. Under 15 år produceras därför 450 TWh vindkraftel till ett pris av 2,22 kr/kWh (1000/450). Detta elpris överstiger spotpriset vida.

”Vindkraft är en av världens renaste energikällor”

Vindkraftverksindustrins analyser visar att ett vindkraftverk återbetalas energimässigt inom mellan tre (3) och sex (6) månader [9]. Detta förutsätter ett vindkraftverk från 1991 om 100 kW i effekt vid fullt utnyttjande av verket dvs. nyttjandegraden 100% eller med 8670 fullasttimmar per år. Vidare beaktas inte kringkostnader som fundament, försäkringar, kablar, vägar, reglerkraft, skrotning, underhåll, vägar, återställande av naturen, etc. Inte heller beaktas indirekta energikostnader för att skapa bidraget till vindkraftverket samt energi för att finansiera skadestånd till grannarna för sänkta fastighetsvärden. En genomgång av landets största vindkraftstation i skog visar att återbetalningstiden är fem (5) år energimässigt sett (inte enligt vindkraftverksindustrin mellan tre (3) och 6 (sex) månader) [10] dvs. ca en tredjedel av livslängden för vindkraftverk i skog. För att gå runt ekonomiskt sett är vindkraftverk beroende av bidrag vilka i sin tur till största delen är beroende av fossilkraft. Själva vindkraftverket och dess kringutrustning är tärande på naturen i och med förbrukning av aluminium, betong, bitumen, bly, grus, koppar, polyeten, polypropylen, PVC och stål. Även om ambitionen är att återvinna vindkraftverket så lär detta inte vara möjligt om det, som skedde på Gotland, sprängs. Betongen som sådan återvinns inte heller utan höljs över som i ett pilotprojekt vilket Energimyndigheten direktfinansierade med 34 Mkr [11].

”Piteå ska bli vindkraftens Silicon Valley”

Piteå kan inte bli vindkraftens Silicon Valley eftersom det blåser för lite i den svenska skogen. Från byggnadsaerodynamisk synpunkt är avstånd från kusten avgörande för vindlasten dvs. för vindhastigheten, upp till 500 m över marken [12]. Detta förhållande gäller även ett vindkraftverk såsom varande en byggnad. Över 500 m i höjd avtar luftens densitet, men så höga lär inte vindkraftverk bli. När väl 1101 vindkraftverk står på plats i Piteå drar vindkraftverksindustrin vidare med tusentals rostade vindkraftverk i sina spår, som i Kalifornien och England [13], [14], [15], [16], och snart nog i Spanien. I Spanien förlorades 2,3 vanlig jobb per vindkraftsjobb. I Spanien förlorades 5,28 förlorade jobb per installerad MW. Detta skedde trots gigantiska EU-bidrag till Spaniens vindkraft. För Markbygdens del med 3300 installerade MW betyder detta omräknat 17500 förlorade vanliga jobb i Sverige [17]. I Sverige skall nämligen privata el-konsumenter och småföretagare stå för notan (el-certifikat), vilket kommer att driva de senare ut ur landet. I Spanien byggdes i vart fall vindkraftverken med EU-bidrag, ca 10 Mkr per skapat arbetstillfälle inom vindkraftverksindustrin. Numera tär dock bidragen allvarligt på Spaniens ekonomi. Detta är en god lärdom för Sverige även med beaktande av att vindkraftelen kommer att produceras till en totalkostnad av ca 2,22 kr/kWh.

”Vetorätt skapar osäkerhet i branschen”

Av hävd gäller kommunalt självstyre i fråga om mark och vatten. Denna hävd är numera i fråga om vindkraftverk stadfäst i lagrummet ”Prövning Vindkraft”. Kommunerna skall även ta ansvar för medborgarna och djurens hälsa t.ex. lågfrekvent buller från gigantiska vindkraftverk. Om medborgarna blir utsatta för menlig påverkan till följd av miljöfarlig verksamhet från gigantiska vindkraftverk skall anmälan ske till kommunens Miljönämnd. Det kommunala självstyret hyllas av regeringen i högtidstal efter högtidstal, landet runt. Det kommunala självstyret råder inte bara i Sverige utan även utomlands. Beslut om tillstånd för vindkraft kan därför inte tas av en central vindkraftkommission med inslag från vindkraftverksindustrin utan bör ske lokalt även fortsättningsvis. Med rätta är såväl kommunerna som regeringen stolta över självbestämmandet. Att hävda subsidiaritetsprincipen dvs. att beslut skall fattas på lägsta möjliga effektiva nivå är den enda möjliga vägen att gå även för vindkraftverksindustrin. Kommunerna har av hävd rätt att försvara denna kommunala subsidiaritetsrätt även inom vindkraftsområdet.

”Allt mer intelligenta vindkraftverk - Några myter om vindkraft”

Ett vindkraftverk kan inte vara intelligent – möjligen dess konstruktör. Hur intelligenta vindkraftverkets konstruktörer än är, är det dock den brutala verkligheten som gäller. I den brutala verkligheten är det oftast ett ca 20%-ig lägre energiutfall än prospekterat, som blir följden av en satsning på vindkraft, såväl i Sverige, som i Spanien [18], [19]. Därmed förbyts oftast en prospekterad vinst till förlust.

Myterna som presenteras har samtliga i stället visat sig vara sanningar [20].

http://www.landskapsskydd.se/artikel/FSL20100831KlargorandeomvindkV

[1] VIND2010. Programtidningen för Sveriges största vindkraftskonferens. 15-17 September. Svenska Mässan i Göteborg Elektroniskt dokument http://www.svenskvindenergi.org/files/Programtidn_Vind2010.pdf

[2] Bertil Persson. Effektivitet/fullasttid för stora vindkraftverk 2008/2009 Elektroniskt dokument http://www.landskapsskydd.se/pic/FSL20100808EffektivitetStora155VKV2008_2010.pdf

[3] Internationellt uttalande om vindkraft från Kungl. Vetenskapsakademien. 2010. Elektroniskt dokument http://www.mynewsdesk.com/se/view/pressrelease/internationellt-uttalande-om-vindkraft-fraan-kungl-vetenskapsakademien-365831

[4] Harry Frank. Vindkraften kan inte ersätta kärnkraften. Elektroniskt dokument http://www.newsmill.se/artikel/2010/08/06/vindkraften-kan-inte-ers-tta-k-rnkraften

[5] Gabriel Calzada Álvarez PhD, et al, Study of the effects on employment of public

aid to renewable energy sources. Universidad Rey Juan Carlos. Mars 2009, 53 sid. Elektroniskt dokument http://juandemariana.org/pdf/090327-employment-public-aid-renewable.pdf

[6] Økonomien i havmøller er under stort pres. Börse. 29/10-09. Elektroniskt dokument http://borsen.dk/nyheder/investor/artikel/1/168984/oekonomien_i_havmoeller_er_under_stort_pres.html

[7] Horns rev. En del av Vattenfall. En del av Dong. Elektroniskt dokument http://www.hornsrev.dk/

[8] Bertil Persson. Effektivitet/fullasttid för stora vindkraftverk 2008/2009 Elektroniskt dokument http://www.landskapsskydd.se/pic/FSL20100808EffektivitetStora155VKV2008_2010.pdf

[9] S Andersen, J. Dinesen, H. Hjort Knudsen, A. Willendrup. Livscyklus- baseret bygningsprojektering. Rapport 224, Danish Research Institute, Hoersholm, 1993.

[10] Karin Adalberth. Energy Use and Environmental Impact of New Residential Buildings. Rapport TVBH-1012, Avdelning Byggfysik. Lunds tekniska högskola, Lund 2000.

[11] Bertil Persson. Överhöljt vindkraftfundament i Hishult, Laholms kommun. Elektroniskt dokument

[12] Ove Pettersson. Doktorandkurs i byggnadsaerodynamik. Avdelning Bärande Konstruktioner. Lunds tekniska högskola, Lund 1972.

[13] Hans Olav Bjørnenak, om vindkraft: Er det ingen som leser avisen lengre? ENEnergy. Elektroniskt dokument http://www.kraftnytt.no/default.asp?page=21878&article=53230

[14] Fiona Macrae. More than half of Britain's wind farms have been built where there is not enough wind. Mail on line. 17/8-10. Elektroniskt dokument http://www.dailymail.co.uk/sciencetech/article-1303688/More-half-Britains-wind-farms-built-wind.html

[15] Bertil Persson. Vindkraft på land dyr och bullrig. Bygg & Teknik. Bygg & Teknik, 2008/05, pp. 70-77. Elektroniskt dokument http://www.landskapsskydd.se/pic/Vindkraft_land.pdf

[16] Bertil Persson. Vindkraft extremt dyr energi.

[17] Gabriel Calzada Álvarez PhD, et al, Study of the effects on employment of public aid to renewable energy sources. Universidad Rey Juan Carlos. Mars 2009, 53 sid. Elektroniskt dokument http://juandemariana.org/pdf/090327-employment-public-aid-renewable.pdf

[18] Gabriel Calzada Álvarez PhD, et al, Study of the effects on employment of public

aid to renewable energy sources. Universidad Rey Juan Carlos. Mars 2009, 53 sid. Elektroniskt dokument http://juandemariana.org/pdf/090327-employment-public-aid-renewable.pdf

[19] Bertil Persson. Effektivitet/fullasttid för stora vindkraftverk 2008/2009 Elektroniskt dokument http://www.landskapsskydd.se/pic/FSL20100808EffektivitetStora155VKV2008_2010.pdf

[20] Bertil Persson. Sanningar om vindkraft. Elektroniskt dokument http://www.landskapsskydd.se/artikel/FSL20100710SanningarVindkraft